Israyel
מְדִינַת יִשְׂרָאֵל (he) دَوْلَة إِسْرَائِيل (ar) | |||||
|
|||||
| |||||
| |||||
Imseɣret | Hatikva | ||||
| |||||
Devise (fr) | «aucune valeur» | ||||
Symbole officiel (fr) |
Icidi, anémone couronnée (fr) | ||||
Yettusemma ɣef |
Terre d'Israël (fr) | ||||
Ansa | |||||
| |||||
Tamanaɣt | Uṛacalim | ||||
Imezdaɣ | |||||
Teɣṛed | 872 700 (1948) | ||||
• Tiineẓẓi n imezdaɣ | 42,02 imezdaɣen/km² | ||||
Tutlayt tunṣibt | Taɛebrit | ||||
Ddin |
Tudayt, Tineslemt, Tamasiḥit d Druzes (fr) | ||||
Tarakalt | |||||
Amur seg |
Agmuḍ alemmas d Asie de l'Ouest (fr) | ||||
Tajumma | 20 770 km² | ||||
• Aman | 2,1 % | ||||
Tezga-d ɣef yiri |
bassin Levantin (fr) | ||||
Isek yeflalen |
mont Hermon (fr) | ||||
Point le plus bas (fr) |
mer Morte (fr) | ||||
Tilisa yakked | |||||
Asefk amazray | |||||
Yezwar-it |
Palestine mandataire (fr) | ||||
Asebdad |
David Ben Gourion (fr) | ||||
Asnulfu |
14 Mayyu 1948: (Déclaration d'indépendance d'Israël (fr) | ||||
Jour férié (fr) |
Yom HaShoah (fr) Yom Hazikaron (fr) Yom Haʿatzmaout (fr) Yom Yeroushalayim (fr) Roch Hachana (fr) Yom Kippour (fr) Souccot (fr) Chemini Atseret (fr) Hanoucca (fr) Tou Bichvat (fr) Pourim (fr) Pessa'h (fr) Mimouna (fr) Chavouot (fr) Lag Ba'omer (fr) Tou Beav (fr) | ||||
Tuddsa tasertayt | |||||
Anagraw asertay |
république parlementaire (fr) | ||||
Exécutif (fr) |
gouvernement d'Israël (fr) | ||||
Assemblée délibérante (fr) |
Knesset (fr) | ||||
• président de l'État d'Israël (fr) |
Isaac Herzog (fr) | ||||
• Premier ministre d'Israël (fr) |
Benyamin Netanyahou (fr) | ||||
Corps judiciaire suprême (fr) |
Cour suprême d'Israël (fr) | ||||
Tadamsa | |||||
Produit intérieur brut nominal (fr) |
520 700 000 000 dollar (fr) | ||||
Tadrimt | Cekel amaynut | ||||
Amekzay uglim | |||||
Izṭi akudan |
Heure standard d'Israël (fr) heure d'été d'Israël (fr) Asie/Jérusalem (fr) UTC+02:00 (fr) UTC+03:00 (fr) | ||||
Domaine internet (fr) |
.il (fr) | ||||
Plan de numérotation (fr) | +972 | ||||
Numéro d'appel d'urgence (fr) |
100 (fr) | ||||
Azamul n tmurt | IL | ||||
Nniḍen | |||||
| |||||
Tansa n web | gov.il | ||||
|
Israyel (s taɛebrit יִשְרָאֵל, Yisra'el; s taɛrabt: إسرائيل, Isrā'īl) isem ines unṣib Awanek n Israyel (s taɛebrit: מְדִינַת יִשְרָאֵל , Medinat Yisra'el; s taɛrabt: دَوْلَةْ إِسْرَائِيل, Dawlat Isrā'īl), tamurt tezgad g umalu n umenẓaw Asya d rrif asammer n ilel agrakal, tesɛa tilas d Lubnan s ugafa, Surya s ugafa asammer, s usammer Urdun, s unzul asammer Maser , yezgad gar-as d tamurt n l’Urdun ilel amettan , Awanek n Israyel d yiwen awanek uday kan i yellan g ddunit, ulac wayed am netta, tajumma ines mectuḥet maca llan g-yes tigwti n udayen d tadersi n waɛraben inselmen, ineṣriyen, idruzen d isamariyen. Llant daɣen tasfift n Ɣezza d tama tanẓulit neɣ tama turdunit.
Awanek atrar n Israyel mɣind iẓuran-is s takti n Tamurt n Israyel (Eretz Ysra’el) i g-yellan g’allaɣ n udayen g azal n 3000 iseggasen deqqal amgaru amedlan amenzu, tametti n iɣlanen teǧǧad l'eḥkem n wegmuḍ alemmas d Falaṣṭin ger ifasen n ibritaniyen bac ad xleq axxam aɣelnaw i-udayen, g useggas n 1947, iɣlanen i dduklen bḍan tamurt n Falesṭin ɣef sin iwanaken, yiwen awanek uday, wayed aɛrab, g 14 magu 1948 teḍra taseɣrut n uzarug n awanek n Israyel s umtawa n iɣlanen i dduklen, deqqal-is krend iɛraben s umgaru mgal udayen axater ugin ad qeblen azarug n awanek n Israyel, rnan imgura nniden maca Israyliyen rebḥen g yal imenɣiyen, rnan sbaɛden tilas isen tefkan iɣlanen idduklen uqbel, g’imir nni udayen d iɛraben kecmen g yiwen azenzab n imenɣiyen ur yetfak Tezmel Israyel imtawayen n telwit akk d timura n Maser d Urdun Awanek n Israyel yewweḍ ɣef kra imanzyen am tugdut timgensest, angaraw awamni, afran amegradi, Aneglaf amenzu d netta i gellan ixxef n unabad akk d l Kneset. Tadamasa taɣelnawt n Israyel tella tis 44 g ddunit, taneflit talsant, tilelli n tifeffegt. Urcalim d tamdint tamaneɣt d tamdint i meqqren deg Israyel, din i yella asutel n unabad maca ammas n tadamsa d tiẓraf yella g tamdint n Tel Aviv.
Isem[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Issem n Israyil ybined i tikkelt tamenzut g aẓru n Merenptah g useggas 1200 uqbel talalit n Ɛisa, issem agi yella d win n Tagelda n Israyel tamzikit. Issem n Israyil d yessem i s-yefka illu i Yeɛqub ass mi yennuɣ ar tama n lmalayek n Illu anamek ines « win innuɣen ar tama n Illu » Yeɛqub d babas n 12 n tiqbilin i yeffɣen s Maser imir semmanten arraw n Israyel neɣ « Israyliten » G taseɣrut n’uzarug n awanek n Israyel id ixelqen g’useggas n 1948 yettef issem n Israyel yeǧǧa issmawen niḍen am Ṣehyun, Tudayt (Judea).
Amezruy[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Iẓuran imezwura[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Tamurt n Israyl (awal-agi itwassen s tɛebrit s Erets Yisrael) yella kra i sɛan azal ameqqran ɣur udayen; g Turat yura belli Illu yefkad amiru i udayen bac asen-yefk tamurt n Israyel faken a tili tamurt-nsen neg axxam-nsen
Taṣiyunit[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Azarug[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Deg lqern 19, akk d Theodor Herzl yexleq taṣionit (Ṣionism) : udayen bɣan a d-uɣalen ɣer tmurt taneṣlit-nsen. Assmi kksen yingliziyen Falesṭin seg ifassen n Tturk, udayen zemren ad ruḥen ɣer Falesṭin, uɣen-d akal seg weɛraben, bnan u zedɣen.
Di 1948, Langliz teffeɣ-d seg falesṭin, tuddsa n iɣlanen i dduklen U.Ɣ.D (l'ONU) tegzem akal-agi di sin :
- Tamurt n Falesṭin ideg zedɣen 99% aɛraven.
- Tamurt n Israyel ideg zedɣen 55% udayen.
Udayen qeblen, aɛraben ugin beṭṭu-yagi, 7 timura n weɛraben ttnaɣen akk d tmurt tamaynut n wudayen : Israyel terbeḥ imenɣ (lgirra), terbeḥ akal s wazal n 28% kter n wayen i-ten-id-ifkan tuddsa n iɣlanen i dduklen(l'ONU). Kra n weɛraben i yellan deg Israyel rewlen, meɛna kra qqimen: tutlayt-nsen tutlayt tunṣibt. Akk udayen i yellan deg tamurt n Falesṭin rewlen ɣer Israyel.
G 1967, tskker Maṣer abrid n lebḥer n Tiran, ihi Israyel tebda lgirra amgal Maṣer, timura n weɛraben nniḍen bɣan ad ɛawnen Maṣer meɛna akk xesren, Israyel terbeḥ daɣen kter akal.
G 1973, aɛraben xeddmen lgirra tikkelt nniḍen akk d Israyel, meɛna xesren daɣen : lgirra d wakal. Israyel tuɣal-d tameqqrant zdat Israyel n 1948.