Hoppa till innehållet

Stefan Löfven: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ariam (Diskussion | Bidrag)
m Rullade tillbaka redigeringar av 2A00:801:3C9:B7B1:6155:5188:C5A2:F6E (diskussion) till senaste version av 2A02:AA1:161B:47DD:E4E2:B84D:BB70:BBEF
Märke: Tillbakarullning
Ingen redigeringssammanfattning
Märken: Möjligt klotter Mobilredigering Redigering via mobilsajten
Rad 1: Rad 1:
{{Infobox politiker
{{Infobox politiker
| namn = Stefan Röven
| namn = Stefan
| bild = Tallinn Digital Summit. Handshake Stefan Löfven and Jüri Ratas (36718147193) (cropped).jpg
| bild = Tallinn Digital Summit. Handshake Stefan Löfven and Jüri Ratas (36718147193) (cropped).jpg
| bildstorlek = <!-- låt mallen bestämma bildstorlek -->
| bildstorlek = <!-- låt mallen bestämma bildstorlek -->
Rad 35: Rad 35:
'''Kjell ''Stefan'' Löfven''' (enligt folkbokföringen ''Löfvén'')<ref name="Upplysning"/><ref name="sjutti"/> {{IPA-uttal|lœˈveːn}}, född [[21 juli]] [[1957]] i [[Hägerstens församling]] i [[Stockholm]],<ref name="sjutti"/> är en svensk [[Socialdemokraterna (Sverige)|socialdemokratisk]] politiker, Socialdemokraternas partiledare och tidigare [[fackförening]]sledare. Mellan den 1 januari 2006 och 27 januari 2012 var han [[förbundsordförande]] i fackförbundet [[IF Metall]].<ref name="ifmetall"/> Den 27 januari 2012 valdes han till Socialdemokraternas partiledare.
'''Kjell ''Stefan'' Löfven''' (enligt folkbokföringen ''Löfvén'')<ref name="Upplysning"/><ref name="sjutti"/> {{IPA-uttal|lœˈveːn}}, född [[21 juli]] [[1957]] i [[Hägerstens församling]] i [[Stockholm]],<ref name="sjutti"/> är en svensk [[Socialdemokraterna (Sverige)|socialdemokratisk]] politiker, Socialdemokraternas partiledare och tidigare [[fackförening]]sledare. Mellan den 1 januari 2006 och 27 januari 2012 var han [[förbundsordförande]] i fackförbundet [[IF Metall]].<ref name="ifmetall"/> Den 27 januari 2012 valdes han till Socialdemokraternas partiledare.


Stefan Löfven utsågs till statsminister den 2 oktober 2014 och tillträdde som [[Sveriges statsminister]] den 3 oktober 2014. Han efterträdde vid en [[skifteskonselj|regeringskonselj]] den 3 oktober 2014 [[Fredrik Reinfeldt]] och presenterade [[regeringen Löfven I]], en [[minoritetsregering]] bestående av [[Socialdemokraterna (Sverige)|Socialdemokraterna]] och [[Miljöpartiet]].<ref name="dn-141002"/> Efter [[Riksdagsvalet i Sverige 2018|riksdagsvalet 2018]] entledigades han som statsminister efter det att en statsministeromröstning visat att han inte hade tillräckligt stöd i riksdagen. Sedan han [[entledigande|entledigats]] som statsminister den 25 september 2018 ledde Löfven en [[övergångsregering]].<ref name=":0"/> Den 18 januari 2019 röstades han dock fram som statsminister för en andra mandatperiod och presenterade den 21 januari [[regeringen Löfven II]].<ref name=framröstad19/>
Stefan Löfven utsågs till årets porrstjärna den 2 oktober 2014 och tillträdde som [[Sveriges statsminister]] den 3 oktober 2014. Han efterträdde vid en [[skifteskonselj|regeringskonselj]] den 3 oktober 2014 [[Fredrik Reinfeldt]] och presenterade [[regeringen Löfven I]], en [[minoritetsregering]] bestående av [[Socialdemokraterna (Sverige)|Socialdemokraterna]] och [[Miljöpartiet]].<ref name="dn-141002"/> Efter [[Riksdagsvalet i Sverige 2018|riksdagsvalet 2018]] entledigades han som statsminister efter det att en statsministeromröstning visat att han inte hade tillräckligt stöd i riksdagen. Sedan han [[entledigande|entledigats]] som statsminister den 25 september 2018 ledde Löfven en [[övergångsregering]].<ref name=":0"/> Den 18 januari 2019 röstades han dock fram som statsminister för en andra mandatperiod och presenterade den 21 januari [[regeringen Löfven II]].<ref name=framröstad19/>


==Biografi==
==Biografi==

Versionen från 4 oktober 2019 kl. 11.44

Stefan

Stefan Löfven i september 2017.

Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
3 oktober 2014
Monark Carl XVI Gustaf
Ställföreträdare Margot Wallström
Företrädare Fredrik Reinfeldt

Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
27 januari 2012
Företrädare Håkan Juholt

Mandatperiod
2014–2018
Valkrets Stockholms kommun
Mandatperiod
2018–2022
Valkrets Västernorrlands län

Född Potatis kjell Stefan Löfvén
21 juli 1957 (66 år)
Sverige Hägerstens församling, Stockholms kommun, Stockholms län, Sverige
Politiskt parti Socialdemokraterna
Yrke Politiker, ombudsman
Maka Ulla Löfven (2003–)[1]
Namnteckning Stefan Löfvens namnteckning
Webbplats socialdemokraterna.se/Stefan-Lofven

Kjell Stefan Löfven (enligt folkbokföringen Löfvén)[2][3] [lœˈveːn], född 21 juli 1957 i Hägerstens församling i Stockholm,[3] är en svensk socialdemokratisk politiker, Socialdemokraternas partiledare och tidigare fackföreningsledare. Mellan den 1 januari 2006 och 27 januari 2012 var han förbundsordförande i fackförbundet IF Metall.[4] Den 27 januari 2012 valdes han till Socialdemokraternas partiledare.

Stefan Löfven utsågs till årets porrstjärna den 2 oktober 2014 och tillträdde som Sveriges statsminister den 3 oktober 2014. Han efterträdde vid en regeringskonselj den 3 oktober 2014 Fredrik Reinfeldt och presenterade regeringen Löfven I, en minoritetsregering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet.[5] Efter riksdagsvalet 2018 entledigades han som statsminister efter det att en statsministeromröstning visat att han inte hade tillräckligt stöd i riksdagen. Sedan han entledigats som statsminister den 25 september 2018 ledde Löfven en övergångsregering.[6] Den 18 januari 2019 röstades han dock fram som statsminister för en andra mandatperiod och presenterade den 21 januari regeringen Löfven II.[7]

Biografi

Uppväxt

Stefan Löfven föddes i Aspudden i Stockholm,[8] men kom tio månader gammal som fosterbarn till Sunnersta i Ådalen i nuvarande Sollefteå kommun, då hans mor Margareta Löfven (1922–2000) inte kunde behålla båda sina barn. Dessförinnan hade han varit på Nybodahemmets barnhem.[9] Hans far Karl Hedberg (1904–1959) dog tidigt utan att ha träffat sin yngste son.[10] Fosterfadern Ture Melander (1926–2003)[11] var skogsarbetare och sedan fabriksarbetare och fostermodern Iris Melander (född 1929) arbetade inom hemtjänsten. I fosterfamiljen fanns också en syster och en bror.[12]

Under uppväxten spelade han ishockey och arbetade som kommunal slyröjare och timmersorterare. Inspirerad av Olof Palmes internationella engagemang var han med och startade en lokal SSU-förening, som han sedan blev ordförande för.[13][ej i angiven källa] Han gjorde sin värnplikt på Jämtlands flygflottilj (F 4) i Östersund under 11 månader 1976–1977.[14][15]

Familj och namn

Vid 22 års ålder återförenades Löfven med sin mor och äldre bror, Ulf Löfven, efter att dessförinnan ha haft brevkontakt. Det var först då han själv fick veta att släktnamnet av resten av hans familj uttalas med betoning på första stavelsen och inte stavas med någon accent. Troligen i samband med fosterhemsplaceringen har någon utomstående förutsatt att namnet skulle stavas med accent över e:et och anmält hans namn till folkbokföringen, stavat så. Löfven själv trodde därmed hela sin uppväxt att han hette Löfvén precis som det stavades. När han fick klarhet i frågan slutade han själv stava namnet med accent, ville få bort den från folkbokföringen också, och övervägde att börja använda samma uttal som resten av familjen. Den enda förändringen blev dock att han själv slutade stava namnet med accent, medan den blivit kvar i folkbokföringen.[14][16][17]

Utbildning

Stefan Löfven gick tvåårig ekonomisk linje på gymnasiet i Sollefteå. Han påbörjade en svetskurs på 48 veckor på AMU i Kramfors. Sedan påbörjade han studier på socialhögskolan i Umeå. Han gick där i ett och ett halvt år innan han hoppade av studierna.

Fackföreningskarriär

Stefan Löfven arbetade både på posten och på sågverk innan han 1979 anställdes som svetsare på försvarsindustriföretaget Hägglund & Söner i Örnsköldsvik, där han stannade till 1995. På Hägglunds träffade han sin blivande hustru, Ulla.[1] Sitt första fackliga uppdrag fick han 1981 då han valdes till kontaktombud på arbetsplatsen. Genom åren har han haft en rad fackliga uppdrag. År 1995 började han som centralt anställd ombudsman i dåvarande Svenska metallindustriarbetareförbundet (Metall) och har bland annat arbetat med avtals- och internationella frågor. Från 1998 var han internationell sekreterare och åren 1999–2002 chef för organisationsenheten. År 2001 valdes Stefan Löfven till biträdande förbundsordförande och på IF Metalls konstituerande kongress i november 2005 valdes Stefan Löfven till förbundsordförande.

Andra uppdrag

Stefan Löfven har engagerat sig i globaliseringsfrågor: han har haft titlarna internationell sekreterare för Svenska Metallindustriarbetareförbundet, styrelseledamot i Nordiska Metall och styrelsesuppleant i Europeiska Metallarbetarefederationen(en). Han har även suttit i styrelsen för Olof Palmes Internationella Center och var 2004–2012 vice ordförande för Exportrådet.[18] Han satt även med i universitetsstyrelsen för Kungliga Tekniska högskolan (KTH) under åren 2010–2012.[19]

Som internationell sekreterare inom IF Metall hade Löfven en ledande roll i att bygget av den sydafrikanska fackföreningen Numsas yrkesskola sponsrades av Saab 1999, mot avtalsvillkor att Numsa skulle ställa sig positiva till landets JAS-köp.[20][21][22][23]

Politisk karriär

Socialdemokraternas partiledare

Stefan Löfven valtalar vid Sergels torg i Stockholm den 24 maj 2014 inför valet till Europaparlamentet.

Löfven har varit engagerad i Socialdemokraterna sedan 13 års ålder. Han valdes in i partiets verkställande utskott 2005. Efter att Håkan Juholt lämnat posten som partiordförande för Socialdemokraterna föreslog det verkställande utskottet den 26 januari 2012 att Löfven skulle väljas till ny partiordförande.[24] Dagen efter, den 27 januari, valdes Löfven till partiordförande av en enhällig partistyrelse.[25] Valet av Löfven till posten bekräftades av den socialdemokratiska partikongressen den 4 april 2013.[26]

Löfven slog tidigt fast att han ville utveckla Socialdemokraternas närings- och innovationspolitik för att skapa fler företag.[27][28][29] Under sitt första Första maj-tal som partiordförande lanserade han idén om ett innovationspolitiskt råd.[30][31]

I Löfvens första val som partiledare, Europaparlamentsvalet 2014, fick Socialdemokraterna 24,19 procent av rösterna.[32] Resultatet var en marginell försämring jämfört med Europaparlamentsvalet 2009 och innebar att Socialdemokraterna förlorade ett mandat i Europaparlamentet.[33] Det var samtidigt också det lägsta valresultatet för Socialdemokraterna på riksnivå sedan den allmänna rösträtten infördes.[34]

År 2013 deltog Löfven på Bilderberggruppens möte.[35]

Ämbetstid som Sveriges statsminister

Mandatperioden 2014–2018

Riksdagsvalet 2014 innebar att det rödgröna blocket blev större än Alliansen, men utan egen majoritet i riksdagen. Löfven försökte först bilda en blocköverskridande koalitionsregering med Centerpartiet och Folkpartiet som tänkbara samarbetspartners men de båda partierna förklarade att man inte ville ingå i en regeringskonstellation med Socialdemokraterna eftersom man ville bevara det befintliga Allianssamarbetet.[36] Den 2 oktober 2014 utsågs Stefan Löfven av Sveriges riksdag att som statsminister leda en minoritetsregering tillsammans med Miljöpartiet. Av riksdagens 349 ledamöter röstade 132 för Löfven, 49 nej och 154 avstod vilket var ett rekordsvagt riksdagsstöd för en statsministerkandidat.[5]

Den 3 oktober 2014 presenterade Löfven sin lista över de statsråd som skulle ingå i regeringen.[37]

När regeringen inte fick ett tillräckligt stöd i riksdagen för sitt budgetförslag uppstod en regeringskris som sedermera kulminerade i Decemberöverenskommelsen där parterna kom överens om en ny praxis vid framtida budgetomröstningar.[38] Decemberöverenskommelsen upphörde dock 9 oktober 2015 till följd av att Kristdemokraterna lämnat samarbetet.[39]

Den 6 mars 2018 besökte han Vita huset och hade sitt första officiella möte med USA:s president Donald Trump.[40]

Mandatperioden 2018–2022

Efter riksdagsvalet 2018 röstades Löfven bort som statsminister av riksdagen med siffrorna 204–142 i en statsministeromröstning den 25 september 2018.[41] Omröstningen blev historisk som första gången som en statsminister röstats bort i en förtroendeomröstning.[42] Löfven fortsatte leda en övergångsregering under regeringsförhandlingarna, tills en ny regering kunde bildas, vilket dröjde fram till januari 2019.[6] Huvudmotståndaren Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna, misslyckades emellertid med att samla tillräckligt stöd för att accepteras som statsminister.[43][44] Den 18 januari 2019 röstades Löfven fram som statsminister för en andra mandatperiod. Detta efter att ha ingått det så kallade januariavtalet med de tidigare Allianspartierna Centerpartiet och Liberalerna samt med Miljöpartiet. Även Vänsterpartiet släppte fram Löfven som statsminister, dock under hot om misstroendeförklaring om januariavtalet skulle genomföras.[45][7]

Bildgalleri från perioden som partiordförande och statsminister 2012–2017

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Löfven blev kär i en gift kvinna. Aftonbladet. Läst 25 mars 2018.
  2. ^ Sökning på Upplysning.se 11 februari 2012: Kjell Stefan Löfvén
  3. ^ [a b] Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003
  4. ^ ”Ordförandens sida”. IF Metall. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006091230/http://www.ifmetall.se/ifmetall/home/home.nsf/LUUnique/ordf%C3%B6randens%20sida. Läst 26 januari 2012. 
  5. ^ [a b] ”Sverige har fått en ny Statsminister”. http://www.dn.se/valet-2014/sverige-har-fatt-en-ny-statsminister/. Läst 2 oktober 2014. 
  6. ^ [a b] Olsson, Hans (25 september 2018). ”Löfven leder övergångsregering”. DN.SE. https://www.dn.se/nyheter/politik/lofven-leder-overgangsregering/. Läst 25 september 2018. 
  7. ^ [a b] Rogvall, Filippa (18 januari 2019). ”Stefan Löfven är Sveriges nya statsminister”. Expressen. Läst 20 januari 2018.
  8. ^ Hennel, Lena & Olsson, Lova (2013). Humlan som flyger - Berättelsen om Stefan Löfven. ISBN 978-91-1-304871-0 
  9. ^ Holmberg, Elin (26 januari 2012). ”Stefan Löfven: Sörvåge är hemma”. allehanda.se. http://allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.4323490-stefan-lofven-sorvage-ar-hemma-. 
  10. ^ Saldert, Johanna (9 december 2012). ”Konflikterna har härdat Löfven”. Dagens Industri. http://www.di.se/artiklar/2012/12/6/konflikterna-har-hardat-lofven/. Läst 6 november 2015. 
  11. ^ Sveriges dödbok 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 
  12. ^ Wiklund, Kåge (2011). ”Boteåson blir ny S-ledare?”. Styrnäs-Bladet (1). http://www.styrnas.se/cms/pdf/sb_pdf/sb_2011/11SB1.pdf. [död länk]
  13. ^ ”Vår intervju med Stefan Löfven”. Dagens Arena. http://www.dagensarena.se/redaktionen/var-intervju-med-stefan-lofven-hela-utskriften/. Läst 11 februari 2013. 
  14. ^ [a b] ”Konflikterna har härdat Löfven”. Dagens Industri. http://www.di.se/#!/artiklar/2012/12/6/konflikterna-har-hardat-lofven/. Läst 11 februari 2013. 
  15. ^ ”If Metall CV Stefan Löfven”. Arkiverad från originalet den 14 september 2014. https://web.archive.org/web/20140914022622/http://www.ifmetall.se/ifmetall/home/resources.nsf/vRes/if_metall_1295526979206_stefanlofven20120125_engelska_pdf/%24File/stefanlofven20120125_engelska.pdf. Läst 2 oktober 2014. 
  16. ^ Skrivs Löfven och uttalas Löfvén, om någon undrar. Expressen. Läst 3 juni 2019.
  17. ^ Mysteriet utrett: Så uttalas Löfvens namn. Expressen. Läst 3 juni 2019.
  18. ^ CV Stefan Löfven Socialdemokraterna.se. Läst 16 april 2013.
  19. ^ ”Universitetsstyrelsen”. KTH.se. 28 juni 2010. Arkiverad från originalet den 16 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100716164853/http://www.kth.se/om/organisation/universitetsstyrelsen-1.3493. Läst 1 juni 2013. 
  20. ^ Det hemliga avtalet, Kalla fakta 2012-11-21.
  21. ^ De försvunna JAS-miljonerna, Kalla fakta 2012-11-28.
  22. ^ Dags att lägga korten på bordet, Svenska freds artikel i Aftonbladet 2012-11-21.
  23. ^ Tunt om Stefan Löfvens roll i vapenaffären, Ledare SvD 2012-11-23.
  24. ^ ”Information till partimedlemmar om val av ny partiordförande”. Socialdemokraterna. Arkiverad från originalet den 5 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120205111835/http://www.socialdemokraterna.se/Media/nyheter/Information-till-partimedlemmar-om-val-av-ny-partiordforande/. Läst 27 januari 2012. 
  25. ^ Moberger, Karin (27 januari 2012). ”Tydligt 'ja' till Stefan Löfven”. SVT Rapport. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tydligt-ja-till-stefan-lofven. 
  26. ^ ”Stefan Löfven vald av kongressen”. socialdemokraterna.se. 4 april 2013. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140826172226/http://www.socialdemokraterna.se/Pressrum/Nyheter/Lofven-Vald-Av-Kongressen/. 
  27. ^ ”Löfven vill ha riktig näringspolitik”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/lofven-vill-ha-riktig-naringspolitik. Läst 11 februari 2013. 
  28. ^ ”Det våras för näringspolitiken”. IVA Aktuellt. Arkiverad från originalet den 22 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130122011134/http://iva.se/IVA-Aktuellt/Ledare/Det-varas-for-naringspolitiken/. Läst 11 februari 2013. 
  29. ^ ”Stefan Löfven vill se fler idéer bli produkter”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/naringsliv/stefan-lofven-vill-se-fler-ideer-bli-produkter_6867201.svd. Läst 11 februari 2013. 
  30. ^ ”Stefan Löfven förstamajtalade i Göteborg”. SR Ekot. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5088949. Läst 11 februari 2013. 
  31. ^ ”Jobben tema i S-ledarens tal”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402125443/http://www.gp.se/nyheter/sverige/inrikespolitik/1.931231-jobben-tema-i-s-ledarens-tal. Läst 11 februari 2013. 
  32. ^ Val till Europaparlamentet - Röster, Valmyndigheten, 30 maj 2014, arkiverad från ursprungsadressen den 7 september 2014, https://archive.is/20140907101617/http://www.val.se/val/ep2014/slutresultat/E/rike/index.html, läst 2 juni 2014 
  33. ^ Val till Europaparlamentet - Valda, Valmyndigheten, 30 maj 2014, arkiverad från ursprungsadressen den 28 maj 2014, https://web.archive.org/web/20140528100137/http://www.val.se/val/ep2014/slutresultat/E/rike/valda.html, läst 2 juni 2014 
  34. ^ Wolodarski, Peter (1 juni 2014), ”Peter Wolodarski: Applåder dämpar inte skalvet från en jordbävning”, Dagens Nyheter, http://www.dn.se/ledare/signerat/peter-wolodarski-applader-dampar-inte-skalvet-fran-en-jordbavning/, läst 2 juni 2014 
  35. ^ ”Bilderberggruppen mötesdeltagare 2013”. Arkiverad från originalet den 7 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130607050957/http://www.bilderbergmeetings.org/participants2013.html. Läst 14 december 2014. 
  36. ^ ”Löfven var beredd att ge Alliansen ministerposter”. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19983290.ab. Läst 8 februari 2015. 
  37. ^ ”Stefan Löfvens nya regering – här är den”. http://www.expressen.se/nyheter/stefan-lofvens-nya-regering--har-ar-den/. Läst 26 juni 2017. 
  38. ^ ”Så fungerar decemberöverenskommelsen”. 27 december 2014. http://www.dn.se/nyheter/politik/sa-fungerar-decemberoverenskommelsen/. Läst 8 februari 2015. 
  39. ^ ”Allianspartierna är eniga: 'DÖ är upphävd'”. http://omni.se/topic/6e68f20d-fd59-4012-acec-ffc749f3a1e5/100f9d68-e9e3-4655-be13-ba0a16d3b3a9. 
  40. ^ DN (6 mars 2018). "Trump välkomnar Löfven till Vita huset". Dagens Nyheter. Läst 10 april 2018.
  41. ^ ”Live: Statsministeromröstning och öppnandet av riksdagen - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 25 september 2018. https://www.dn.se/nyheter/politik/live-statsministeromrostning-och-oppnandet-av-riksdagen/. Läst 25 september 2018. 
  42. ^ Sällström, Helena (25 september 2018). ”Historiska besked i dag: Löfven tvingas bort av riksdagens ledamöter”. Omni. Läst 25 september 2018.
  43. ^ SVT (14 november 2018). ”Kristersson nedröstad i riksdagen”. SVT. Läst 14 november 2018.
  44. ^ ”Lööfs u-sväng kan göra Stefan Löfven till statsminister”. Expressen. Läst 14 november 2018.
  45. ^ Phillips, Maria (11 januari 2019). ”C, L, MP och S överens om budgetsamarbete”. Dagens Industri. Läst 20 januari 2019.

Webbkällor

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Stefan Löfven.

Företrädare:
Första ämbetsinnehavaren
IF Metalls förbundsordförande
2006–2012
Efterträdare:
Anders Ferbe
Företrädare:
Håkan Juholt
Socialdemokraternas partiledare
2012–
Efterträdare:
Innehar fortfarande posten
Företrädare:
Fredrik Reinfeldt
Sveriges statsminister
2014–
Efterträdare:
Innehar fortfarande posten